Igår var det jordgubbens dag. Vi var inte där särskilt länge alls för det var så äckligt varmt ute. Jag och Rebecca åkte en atraktion på tivolit och sen gick vi (alla) till Nordpolen och fikade. Innan vi åkte hem hittade jag ett par solglasögon på en godisaffär?!
Eftersolm det var så varmt så gick vi inte heller och kollade på när Charlotte Perelli uppträdde utan åkte istället till Vara badet i fyra timmar. Dessvärre fick jag solsting och kunde inte bada (pga solen) och satt där och svettades ihjäl.
Snart ska vi åka upp till Strömstad och det ska bli riktigt kul =). Jag har verkligen längtat efter att få segla. Tyvärr så ska det bli kallt på måndag - fredag (15-20 grader!)=S Vi får hoppas på att det är något fel på prognosen XD
Puss <3
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Texter
Livets buss
Dofterna... som en blandning mellan svett, choklad, chips och chaufförens snus.
Träden susar förbi utanför bussen, så snabbt att ögat knappt hinner uppfatta vad det ser. Det är ungefär så det är med livet.
Det mesta i livet går för fort, medan andra saker för långsamt. Under ens livs bussresa försöker man också hitta sig själv i bussens fönsterruta där regnet rinner ner som efterhängsamma tårar.
Så vad är meningen med att kliva på bussen som tar en vidare genom livet? Jag tror det är för att hitta sin spegelbild.
BESVIKELSE:
Vad patetisk man känner sig på kvällen när man ligger och vrider sig, sömnlös, i sin säng och tänker på hur tråkig dagen egentligen hade varit.
Den ångestfulla känslan som fyller hela ens kropp som berättar för en att man slösar bort sitt liv för att man knappt hade gjort någonting.
Även fast det bara är en dag av många under ens liv ångrar man sig onändligt mycket att man inte tog den där joggingturen som man planerade. Den kanske hade förgyllt ens dag...
Dofterna... som en blandning mellan svett, choklad, chips och chaufförens snus.
Träden susar förbi utanför bussen, så snabbt att ögat knappt hinner uppfatta vad det ser. Det är ungefär så det är med livet.
Det mesta i livet går för fort, medan andra saker för långsamt. Under ens livs bussresa försöker man också hitta sig själv i bussens fönsterruta där regnet rinner ner som efterhängsamma tårar.
Så vad är meningen med att kliva på bussen som tar en vidare genom livet? Jag tror det är för att hitta sin spegelbild.
BESVIKELSE:
Vad patetisk man känner sig på kvällen när man ligger och vrider sig, sömnlös, i sin säng och tänker på hur tråkig dagen egentligen hade varit.
Den ångestfulla känslan som fyller hela ens kropp som berättar för en att man slösar bort sitt liv för att man knappt hade gjort någonting.
Även fast det bara är en dag av många under ens liv ångrar man sig onändligt mycket att man inte tog den där joggingturen som man planerade. Den kanske hade förgyllt ens dag...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar