Dessvärre blev det ju inget NRJ in the Park i fredags... =( men vi får ta andra tag nästa år=).
Igår var det terminsupptackt med kören, vi sjöng så himla falskt...=S Efteråt gick jag på stn med mamma och köpte svarta byxor till praoen, sjal, Michael Jackson skiva till pappa och Håkan Hellström för sent för edelweis. Älskar Håkan Hellström!!!<3
Idag var vi och gick runt marstrand med en annan familj. Det gick ganska trögt eftersom jag hade fått ont i fötterna av skorna jag hade på mig igår och för att jag hade 37,4 graders feber...=S
Men vi får se om vi ses imorgon (troligtvis) och glöm inte att plugga EU...;) Imorgon gäller det. Jag ska berätta för Erland...=S
Puss
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Texter
Livets buss
Dofterna... som en blandning mellan svett, choklad, chips och chaufförens snus.
Träden susar förbi utanför bussen, så snabbt att ögat knappt hinner uppfatta vad det ser. Det är ungefär så det är med livet.
Det mesta i livet går för fort, medan andra saker för långsamt. Under ens livs bussresa försöker man också hitta sig själv i bussens fönsterruta där regnet rinner ner som efterhängsamma tårar.
Så vad är meningen med att kliva på bussen som tar en vidare genom livet? Jag tror det är för att hitta sin spegelbild.
BESVIKELSE:
Vad patetisk man känner sig på kvällen när man ligger och vrider sig, sömnlös, i sin säng och tänker på hur tråkig dagen egentligen hade varit.
Den ångestfulla känslan som fyller hela ens kropp som berättar för en att man slösar bort sitt liv för att man knappt hade gjort någonting.
Även fast det bara är en dag av många under ens liv ångrar man sig onändligt mycket att man inte tog den där joggingturen som man planerade. Den kanske hade förgyllt ens dag...
Dofterna... som en blandning mellan svett, choklad, chips och chaufförens snus.
Träden susar förbi utanför bussen, så snabbt att ögat knappt hinner uppfatta vad det ser. Det är ungefär så det är med livet.
Det mesta i livet går för fort, medan andra saker för långsamt. Under ens livs bussresa försöker man också hitta sig själv i bussens fönsterruta där regnet rinner ner som efterhängsamma tårar.
Så vad är meningen med att kliva på bussen som tar en vidare genom livet? Jag tror det är för att hitta sin spegelbild.
BESVIKELSE:
Vad patetisk man känner sig på kvällen när man ligger och vrider sig, sömnlös, i sin säng och tänker på hur tråkig dagen egentligen hade varit.
Den ångestfulla känslan som fyller hela ens kropp som berättar för en att man slösar bort sitt liv för att man knappt hade gjort någonting.
Även fast det bara är en dag av många under ens liv ångrar man sig onändligt mycket att man inte tog den där joggingturen som man planerade. Den kanske hade förgyllt ens dag...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar