I fredags var jag på Ullared med Rebecka och Inger. Det var väldigt mycket folk och svårt att ta sig fram med kundvagnen. Jag kommer säkert åka dit flera gånger i mitt liv för det var så stört bra priser t. ex. två dvder för 80kr(?) Köpte bland annat också sport bh, väksa, skaljacka och mysstrumpor. På kvällen kom Karin, Tobbe, Ivar och farmor hit och vi åt kantarellsmörgås=)
Sen på lördagen åkte jag, Ivar, Karin, Tobbe och Isak till Lisebreg. Tobbe bjöd mig och Isak på åkband(!)Vi hade en väldigt trevlig, men regnig dag på Liseberg (ett unikt tillfälle att andvända min nya jacka=))
På kvällen kom det en massa gäster hem till oss för att fira pappas födelsedag, vi åt en massa god mat och det blev lite för sent...
Imorgon är det segling som gäller!!!=D
Puss
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Texter
Livets buss
Dofterna... som en blandning mellan svett, choklad, chips och chaufförens snus.
Träden susar förbi utanför bussen, så snabbt att ögat knappt hinner uppfatta vad det ser. Det är ungefär så det är med livet.
Det mesta i livet går för fort, medan andra saker för långsamt. Under ens livs bussresa försöker man också hitta sig själv i bussens fönsterruta där regnet rinner ner som efterhängsamma tårar.
Så vad är meningen med att kliva på bussen som tar en vidare genom livet? Jag tror det är för att hitta sin spegelbild.
BESVIKELSE:
Vad patetisk man känner sig på kvällen när man ligger och vrider sig, sömnlös, i sin säng och tänker på hur tråkig dagen egentligen hade varit.
Den ångestfulla känslan som fyller hela ens kropp som berättar för en att man slösar bort sitt liv för att man knappt hade gjort någonting.
Även fast det bara är en dag av många under ens liv ångrar man sig onändligt mycket att man inte tog den där joggingturen som man planerade. Den kanske hade förgyllt ens dag...
Dofterna... som en blandning mellan svett, choklad, chips och chaufförens snus.
Träden susar förbi utanför bussen, så snabbt att ögat knappt hinner uppfatta vad det ser. Det är ungefär så det är med livet.
Det mesta i livet går för fort, medan andra saker för långsamt. Under ens livs bussresa försöker man också hitta sig själv i bussens fönsterruta där regnet rinner ner som efterhängsamma tårar.
Så vad är meningen med att kliva på bussen som tar en vidare genom livet? Jag tror det är för att hitta sin spegelbild.
BESVIKELSE:
Vad patetisk man känner sig på kvällen när man ligger och vrider sig, sömnlös, i sin säng och tänker på hur tråkig dagen egentligen hade varit.
Den ångestfulla känslan som fyller hela ens kropp som berättar för en att man slösar bort sitt liv för att man knappt hade gjort någonting.
Även fast det bara är en dag av många under ens liv ångrar man sig onändligt mycket att man inte tog den där joggingturen som man planerade. Den kanske hade förgyllt ens dag...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar