Ester: Snabba o goa chokladkolor

måndag 10 januari 2011

Snabba o goa chokladkolor

Här är rececptet på kolorna som jag och Sarah gjorde idag:
INGREDIENSER:
100g smör eller margarin
2dl socker
4msk kakao
4msk mjöl
1dl sirap

GÖR SÅ HÄR:
1. smält smöret på låg värme.
2. tillsätt alla andra ingredienser förutom sirapen. Rör om medan du häller i ingredienserna. (det är lättast att göra 2 personer) Fortsätt röra om och ha spisen på låg värme. Annars bränner det fast i botten och blir jättejobbigt att ta bort. (det luktar inte särskilt gott då heller...=P)

3. Du ska röra om hela tiden under tillagningen (efter punkt 2). Tillsätt sirapen och låt koka upp. När det har börjat koka så ska det koka i ca 3-5min.
4. För att testa om kolan är färdig: Ta ett glas med kallt vatten och droppa i lite kolasmet. Om den stelnar i stort sett helt så är den klar.
5. Häll upp smeten på en plåt med bakplåtspapper. Låt kolan stelna. Under tiden kan man klippa papper att ha runt kolorna.
6. Ta en sax och klipp bitar. Om kanterna på kolan "river sönder" pappret så kan man pröva med att vika dem på hälften.

Hoppas era kolor blir lyckade =) De stelnar ganska fort och går fort att göra. Om de blir lite för hårda så kan man alltid värma dem i micron innan servering.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Texter

Livets buss

Dofterna... som en blandning mellan svett, choklad, chips och chaufförens snus.
Träden susar förbi utanför bussen, så snabbt att ögat knappt hinner uppfatta vad det ser. Det är ungefär så det är med livet.
Det mesta i livet går för fort, medan andra saker för långsamt. Under ens livs bussresa försöker man också hitta sig själv i bussens fönsterruta där regnet rinner ner som efterhängsamma tårar.
Så vad är meningen med att kliva på bussen som tar en vidare genom livet? Jag tror det är för att hitta sin spegelbild.

BESVIKELSE:

Vad patetisk man känner sig på kvällen när man ligger och vrider sig, sömnlös, i sin säng och tänker på hur tråkig dagen egentligen hade varit.
Den ångestfulla känslan som fyller hela ens kropp som berättar för en att man slösar bort sitt liv för att man knappt hade gjort någonting.
Även fast det bara är en dag av många under ens liv ångrar man sig onändligt mycket att man inte tog den där joggingturen som man planerade. Den kanske hade förgyllt ens dag...